Kläder

Det ligger så nära till hands för mig att tycka synd om mig själv. Jag ser ingen framtid, jag har inga drömmar, jag vet inte vad jag vill göra med mitt liv. Finner ingen mening med något. Inte ens att baka muffins. Det blir ju gott men det är ju bara sött och jävligt. En muffins och jag ångrar mig, äcklad av hur söt och sliskig den är. Och jag har ju börjat träna. Var hos frisören idag. Blev typ ingen skillnad. Vet inte vad jag hade förväntat mig. Ett nytt jag? Ett snyggare jag? Det är ju bara patetiskt. Nåt knas med mina förväntningar förelåg i alla fall. Skäms över att jag har en lägenhet som jag inte bor i. Men framför allt, jag har ingen dröm, ingen vision. Inte om mitt liv och inte om samhället. Annat var det för Karl Marx.

Du är din egen lyckas smed. Finns en större lögn? Hmm, ja kanske att privatiseringar är bra för samhället. Men det är kanske skillnad på att vägra köpa idén om att vara sin egen lyckas smed, och att dra på sig en offerkofta och leva i att livet är hopplöst. Jag har en jävligt tight kofta. En bitterfitta i offerkofta. Känner mig dessutom helt jävla dum i huvudet, som att jag blivit så mycket dummare på bara några månader. Och som vanligt att jag haft min peak. Tror bestämt att detta är min egen konstruktion.

Jag måste väl ha en dröm? Jag är ju full av idéer och åsikter om världen och livet. Vad drömmer jag om? Lycka. Glädje i vardagen. Givande arbete. Roligt arbete. God mat. Större kök. Att ha råd att gå ut och fika, äta, dricka med vänner. Krossat patriarkat. Nolltillväxtsamhälle eller negativ tillväxtsamhälle. Bostäder åt alla inklusive mig. Skuldfritt samhälle. Krossad köttlobby. Krossad mjölklobby. En värld utan gränser. Djurens befrielse. Ett samhälle där bilen är ett fjärdehandsval för alla efter fot, cykel och kollektivtrafik. Ett Sverige med socialistisk regering. Socialismen. En decimering av nationalekonomin som akademiskt ämne samt en förflyttning av nationalekonomin till disciplinen idéhistoria. Att människor slutar vara så jävla ytliga, slutar konsumera så jävla mycket skit och börjar göra nåt kreativt i stället, eller nåt verkligt samhällsförbättrande. Att folk slutar tro att borgerlig politik är en bra idé. Att idén om konkurrenssamhället byts ut mot en idé om ett samarbetssamhälle. Att det inte ska gå att välja miljöfarliga ohållbara produkter i dagligvaruhandeln. Globala skatter, global omfördelning.

Är det så mycket begärt liksom och hur omsätter jag detta i praktik och nu klickar jag på "publicera inlägg", hejdå.