En sak bara...

Innan god natt måste jag bara få ur mig det här, åh, det är ett uttryck som jag verkligen retar mig så galet på.

Det är mycket med det jordiska.

JAHA?!?!?!?!?!?!?!?!?!???!!!!

God natt, pussinuss!

Natten är min vän, den är mitt hem, som jag kan längta i. Natten säger snart, och det är klart, du kommer hit.

Alltså Orup. Är inte Orup kung? Orup är den Per Gessle aldrig någonsin kunde bli. Orup har Per Gessle sittandes på sin tumme, roterandes. Vad i helvete är Per Gessles musikaliska alster i jämförelse med Orups? Jag frågar mig. Flickorna i TV2 mot att knulla sig ner till Amsterdam. Det är milsvid kvalitetsskillnad. Plus att Orup är värsta hunken - se bara! - och Per Gessle är ful som kött. Och jag tror Per Gessle hellre skulle avsäga sig rollen som "en händig man" genom att såga av sig tummen än att ställa upp på en sån här stilig bild tillsammans med rymdblomman DiLeva.

Och varför detta Orup-tjat? Jo, för att jag, alltså, jag lyssnar ibland på lite otippad mainstream väldigt skarpt signerad fulsnygg skämsig 80-90-talsmusik - som jag i ärlighetens namn verkligen gillar. Såsom Aqua. Aqua är ju faktiskt bra. Boy George, herregud, den mannen. Bög är han också, det tycker jag är sympatiskt. Sen att han för sig med norska sexslavar blundar jag för. Spice Girls. Så länge man bara lyssnar på musiken och inte tänker på att bandet är en ren produkt så är det jävligt bra. Pra krejer. Tina Turner för fan, Tina... Hon är så jävla grym. Savage Garden är ju fantastiska, sjukt svängigt och vackert. Tidiga Madonna, typ Something to remember-plattan... Oh så jäkla fint.
Och nu.
GES. Glennmark - Eriksson - Strömstedt. För det är så jävla bra. Jag blir alldeles lycklig. Hur ska jag nu kunna sova när jag är så här lycklig. Och Allt är Orups förtjänst. Bara Orups!

Old folks, gamla vänner so to speak.

Very international, see.

Min plan på att koka ihop en stor kokoscurrygryta i matlådesyfte byttes tvärt mot häng i Björkdalen. Tre familjer, med fundamentet i tre gubbar tillika fäder tillika gymnasiepolare, har slagit följe med varann i hela mitt liv och nästan hela deras (gubbarnas alltså). Det har varit ungefär 28370 skidresor, en resa till Hirtshals i Danmark (flødebollens välsignade hemland btw), en otroligt turistig tripp till Rhodos (Sanna 12 år valde hotellet, JÄVLIGT turistigt... glass till barnen och allt) och massor av andra gatherings och happenings på olika platser. Nu i kväll så var den manliga halvan av den annars Östersundsboende familjen N på plats i familjen Fs boning i skogen. Klart halva familj E - which'd include me - tar sig dit. Jag åt innan, ja. Det är kött och potatisgratäng med bea det handlar om här. Jag pallade inte krångla med så kort varsel.

Familjen F är märklig. Skitbra, men märklig. Passionen för djur är enorm. Katter, hundar, kaniner, fiskar, you name it... Ett nybyggt blivande djurpensionat står på tomten. Det är kärlek till tusen. Och vad hamnar på tallriken? Jag behöver inte berätta.

Sonen F är min homie sedan länge, egentligen. Vi har väl tappat det där, kanske var det bara jag som tyckte det var så... men förr kändes det som att våra vägar korsades jämt och ständigt och att det skulle vara så - utan att vi egentligen brukade umgås särskilt mycket. Nu är han tillsammans med min gamla klasskompis, en av de allra bästa. De dök upp efter nån timme i kväll, och det var så himla fint. Vi snackade sjukt mycket minnen och människor. Och flavoner förstås, herregud.

Nu har jag ingen matlåda till imorrn. Vad jag däremot har är en ganska så elakartad allergisk reaktion efter vistelsen i Björkdalen. Det har inte bara satt sig i näsan och ögonen, utan i halsen. Lungorna. Jag är hes och hostar. Och utslag förstås, det kliar och jag försöker motstå att klia tillbaka. Det är inte lätt. Så nu blir det smörj av liten Sanna och sovasovasova sängsängsäng.

This is hardcore, 10-4.

Frosseri är min synd

Jag är sannerligen en syndare. Tur för mig att jag inte är så äcklig av mig utan oftast (alltså oftast... inte alltid, hehe, he) frossar i ganska bra saker. Efter middagen frossade jag i vitkål. Och äpple. Fastän jag var helt mätt. Om jag bara inte varit så jävla förståndig stup i ett hade jag lätt satt igång att frossa i mackor just nu. Åh vad fint det vore. Med kanel och socker och vegosmör. Åh...
Sen kunde jag inte låta bli att smaka på den nya fruktglassen signerad ICA Selection: en glass med gräddglasskonsistens utan att innehålla ett spår av grädde. Än så länge finns den i smakerna mango och jordgubb. Det var mangon jag testade. Består till 53% av mangopuré, no shit liksom! Och nej, det var sannerligen no shit. Very very nice! Tyvärr hittar jag ingen bild på nätet. Leta i din butik. Nu lät jag som klippt ur en reklamfilm också, halleluja!

Efter jobbet idag gick jag ut och sprang. 25 minuter, alltså visst är det så att min kondis inte är på topp just nu, men det är så sinnessjukt jobbigt att jogga... Jag fattar inte hur det kan vara så jobbigt! Jag tror dock att mycket har att göra med kroppsbyggnaden, och egentligen vet jag att jag är motsatsen till långdistansare. Men nån gång borde det ju börja bli mindre svettigt... Förrförra året sprang jag MASSOR, men jag slutade aldrig vara en sjö efter en runda. Oh well. Helt utpumpad blev jag nog inte idag trots allt, eftersom jag pallade ett ganska bra styrkepass efteråt. Med detta vill jag bara påvisa för er alla att jag börjat träna ordentligt igen. Hela huden är len som en babyrumpa efter mina sessions! Peelinghandskar for the win, jag säger bara det. Fifan asså...

En arbetsdag, många tankar.

Tillbaka på jobbet idag. Åh, jag har varit mycket och sprungit i ekorrhjulet sen jag började jobba. Då blir man sjukt trött så fort man är ledig, och så blir man så ego. Allt man gör är att se alla dessa människors vardag, se hur förtryckande de lever, se hur allt kretsar kring det egna. Det är pengar, mat, resor, fredagsmys. Sockerfrossa och köttsaft som rinner ur mungipan på söndagskvällen. Och måndagskvällen, tisdagskvällen, onsdagskvällen...
Och så kommer man hem själv. Kokar en tallrik gröt, tänker att det bara är tre dagar kvar, sen snark. Vad det lider, helg. Ingen idé att göra nåt kul, alldeles för trött. Man vill helst bara köpa en tröja kanske.

Men! Så får man plötsligt arbeta mer oregelbundet. Vara ledig mitt i veckan, kanske jobba många dagar i streck för att sen få vara ledig flera dagar i streck. Hade man det alltid så, behövde man aldrig släppa greppet om verkligheten. För visst, jobbet är bra på ur flera aspekter, men inget är viktigare än världen därutanför. Alla oskyldiga apor som sitter smittade med AIDS på Smittskyddsinstitutet, alla kossor som tvingas föda barn, alla grisar som sågas itu.

Därför var det rätt rejält segt att jobba idag igen. Eftersom jag jobbar så långt hemifrån, så långt från stan och så långa arbetspass, så lämnar inte en enda arbetsdag någon fritid över. Bortsett från om den är förlagd på helgen, förstås. Då är dagarna kortare. Bara sex dagar till... Sen ska jag hämta Timmy.

Jag gillar mitt jobb på många sätt. Men det är svårt, man är kluven. Jag försöker vara professionell och det tror jag också att jag är, men jag är ju förbaskat falsk egentligen. Och omoralisk. Och en normens lakej, en förtryckets vapendragare. Varför gör jag det jag gör? Well, vad skulle jag annars göra för att tjäna pengar? Och jag gillar ju allt... utom animalierna. Tyvärr är animalierna i majoritet. Men samtidigt, väl i branchen kan jag ju också vara med och förändra. Jag får se det ljust till den dag då vi är så starka att ingen syssla är förtryckande. :)

Sammanfattning:

Smuggelkaka från stort hjärta, farlig shopping, frosseri i sol(ros)torkade tomater, pepp på Fredrika och jordnötssmör.

Fin dag!

Mer än lovligt bränd

Helgen har varit fin, och gått i djurens tecken. Gårdagen tillbringade jag på ett stekhett Gärdet, utanför Cirkus Maximums smutsiga tält. Som väntat var de helt sjuka i huvudet, tillkallade polis efter påstående om bråk (som vi stod helt oförstående till eftersom vi enbart delat ut information), varpå polis kom, sa att allt var OK och åkte igen. Efter någon timme kom det ut en snubbe och var skitarg för att vi stod där vi stod och försökte få oss att flytta på oss... vilket vi givetvis inte gjorde eftersom polisen sagt att det var grönt. En annan cirkussnubbe kom då ut och började mota bort oss med sin feta kropp, och iochmed det klev han definitivt över gränsen för vad som var OK. Skitsnack och hot kan man stå ut med, men inte våld. Beskådade av likgiltiga cirkusgäster ringde vi polisen, som efter lång väntan inte behagade dyka upp. Demonstrationerna fortsatte idag och kommer fortsätta hela deras Stockholmsturné. När det kommer till djurplågeri ger vi oss icke.

Idag hade Daniel och jag infobord på Götgatsbacken. Gick ganska dåligt tyvärr, men någon skada gjorde vi inte i alla fall. Dessutom fick vi fint besök av Timmy efter ett tag och det var ju najs. Efter infobordet gick vi till Södervegg och åt en macka, och sen fick vi glass. Frutz! Fulaste glassnamnet ever! Men godaste glassen i sommar!

Jag brände mig så in i helvete igår och har varit febrig och öm sedan dess. Mår rätt kasst, rentav. Well. Det går nog över och jag får skulla mig själv. Idag var jag väl insmord i alla fall.

Alltså, kolla in den sjukt grymma svampbordsgruppen (längst ner alt. under Möbler i vänsterspalten). Vi fantiserar om den på balkongen så om nån har lust att köpa den till oss vore vi tacksamma.

Ett liv i maj.

Senaste veckan har känts som i högstadiet. Möjligtvis första året i gymnasiet. Ständigt trött, ständigt stressad, alltid på språng och på helspänn. Så blir det med många bollar i luften. Det kanske låter som ett negativt tillstånd, men faktum är att det känns så himla bra. Jag känner att jag använder livet, att jag inte bara tråkar bort i sunt förnuft och framtidstankar.

Idag var min sista arbetsdag i raden av tio. Ett jäkla slit, faktiskt. Men jag har gjort saker på kvällarna, haft roligt och varit allmänt aktiv. Det blir hektiskt, jag stressar upp mig men jag mår bra. Men visst, det sätter sina spår: Jag är så sjuuukt trött nu och bara väntar på att min tvätt ska bli kvar så jag kan hänga den och sen gå och sova.

Förra veckan fick jag nycklarna till min lägenhet. Det är så fett att jag fixat lägenhet verkligen. Ett förstahandskontrakt mitt i Handen. Jag är 19 och har kirrat det och känner mig lite bra. Timmy var hemma förra helgen också, men vi såg inte så mycket av varandra eftersom jag jobbade varje dag, plus att vi båda gjorde grejor på kvällstid.

I onsdags var jag på Fredrikas musiktreors studentskiva. Det var verkligen så himla kul. Jag träffade så många jag inte sett på toklänge och det var bara joy alltihop. Så fint.

Imorrn ska jag upp tidigt, gå ut och gå innan frulle och därefter bege mig till Gärdet och protestera utanför ett fängelse, Cirkus Maximum. Kriminella jävla djurplågar-Cirkus Maximum, som affischerar olagligt och planerar hela turnéer utan att vara säkra på att få tillstånd, som låter sin personal både i form av människor och djur arbeta varje dag i nästan en månad. En maxprestation om dagen 25 dagar i rad! Vem fan pallar det?! Det är sjukt, sjukt, sjukt att kommunerna upplåter mark för sån verksamhet och det tänker jag visa imorrn.

I allmänhet har det hänt mycket i min skalle på djurrättsfronten. Det känns så bra, jag har kommit till en rad riktigt väsentliga insikter. Jag är så peppad nu alltså. Så passa er alla djurförtryckare... För många är ni.


Här är fina bilder från senaste Idiotträffen. Vi grillade korv i Vasaparken. Värsta korvpartyt hade vi, och vi körde 50 Hertz-låten "Korv korv korvarna korv" på repeat. I alla fall kanske fyra gånger. Which makes two minutes men ändå. Lite kredd till Folkinga Grillen som har Stockholms snyggaste visitkort, det animaliska innehållet till trots... Vem vet, det kanske är en sojakorv!