söndag 29 december 2013
Fia med knuff
Du kan pulverisera smutsigheten i min själ. Du kan utmana mig i själavandring norr om polcirkeln. Du kan låna mina saker och låtsas de är märkvärdiga. Du kan le när du åker med avsikt att såra. Du kan smeka mig medsols och långsamt backa. Du kan tro att jag ser dig när du byter rum. Du kan veta bättre och ha blicken fäst vid sidan om. Du kan röra dig i motvind med stor självklarhet. Du kan alltid backa upp med blicken kvar bredvid. Du kan så dina frön i överflöd. Du kan härda ut i väntan utan att frysa.
söndag 22 december 2013
Dagens nyheter
Det var sannerligen nära. Det var bara några stationer bort. I förorten där du eller din kompis besökt TUR-teatern. Där du eller din kompis bor. Där du eller din kompis handlat på mataffären eller på second hand-butiken. Där du eller din kompis råkade bli vittne till nazistattacken förra helgen för att du eller din kompis skulle köpa ett bord från en Blocket-annonsör.
Det kändes. Du hade kunnat vara där, eller så var du där. Du var nära våldet. Det akuta politiska våldet. Det var vansinne och skräck. Hur många kunde ha dött? Hur mycket hat kan finnas? Hur kan hat ta sig uttryck? Hatet var en vit rökridå i ögonhöjd. Skyddsglasögonen var den förgrymmade organisationen Revolutionära fronten som ju bara mördar och håller på. Du var tacksam.
Du kanske minns sms:et du fick dagen efter valet 2010, när det stod klart att SD röstats in i riksdagen. Den dagen då en aldrig tidigare skådad nutida stockholmsk mobilisering fick 19000 pers att masa sig till plattan för att demonstrera mot SD. Den känslan. Den fick du återuppleva idag när Stockholm reagerade på nazistvåld. När Östersund reagerade på nazistvåld. När Malmö reagerade på nazistvåld. När Helsingfors reagerade på nazistvåld. När Hamburg reagerade på nazistvåld. När New York reagerade på nazistvåld. När smällare kastats, när glasflaskor krossats och knivar stuckits. Då var det dags att reagera.
Känslan av att det faktiskt kanske ändå funkar att liksom sådär på en kant lite grann sluta upp. Samla sig. Bli en kritisk massa.
Jag är glad att känslan delades av 16000* personer idag. Jag hoppas alla minns förra mobiliseringen, den efter valet 2010. Hatet. Det är människor och det är direkt. Lätt att greppa. Och akut. Det är blod och bomber. Känslan ska kännas och den ska få bröstet att skallra. Jag är glad. Jag är glad att du vaknat efter tre års vila. Jag är glad att det här betyder att du inte kommer vila i tre år igen. Det kommer du rakt inte göra för nu vet du att det är allvar.
Jag är också orolig. Jag är orolig för att du kommer återgå till vila, förbanna nästa års valresultat, sluta upp på plattan och sen igen när nästa nazistattack sker. Jag är orolig att nazistattacker och SD i riksdagen är tillräckligt tydliga tecken i tiden för att få dig att sluta upp. Jag är orolig för att så många saker i livet misstas för att vara lika viktiga. Jag menar inte att förringa fritidsintressen och jag menar inte att alla måste göra allt alltid. Jag oroar mig för bristande perspektiv.
I kväll kollade jag på nyheterna. Först rapporterades om demonstrationen i Kärrtorp. Sedan rapporterades om resultatet av skokartongsappellen, som nu samlat in julklappar nog att fylla 75 kvadratmeter förrådsyta. Julklapparna ska delas ut till hemlösa och papperslösa. Det är ju klart de ska ha julklappar, sades det. Sedan fick meteorologen lite utrymme att rapportera om en grön jul, regn och plusgrader. Alla dessa nyheter rymmer så vansinnigt mycket hat och närsynthet.
Kärrtorp. Förra lördagen demonstrerade 2500 personer i Stockholm mot rasism. Förra söndagen demonstrerade 500 personer i Kärrtorp mot rasism. Idag demonstrerade 16000* personer i Kärrtorp mot rasism. Vi har rasister i riksdagen. I media blir de mer och mer invandringskritiska i stället. Demonstrationer mot hat. Mot förtryck och hat baserat på härkomst och utseende. Var var rapporteringen från COP19? COP19 som inrymmer absurda volymer hat. De väder och människor som äventyrar börskursen ska förtryckas. En börskurs, en ekonomisk tillväxt, ett västerländskt välstånd som överordnas nuvarande befolkningsmajoritets liv och som överordnas kommande generationers liv och som till och med överordnas den egna börskursens försörjning är hat. Det är rasism. Det är kvinnoförtryck. Det är borgarklassens diktatur. Och var är rapporteringen från nystiftade fascistoida lagar i Spanien? Du är upplyst eller så läser du detta. Kärrtorp och Spanien är samma sak.
Skokartongsappellen. Ett Facebook-initiativ som går ut på att människor, medmänniskor, medborgare, packar en kartong med förnödenheter till ekonomiskt utsatta. 2013 års Karl-Bertil Jonsson, att ta från de rika och ge till de fattiga, fast med lite mer tanke i gåvan för att undvika Bodens fästning i tändstickor-fadäser. Ett medmänsklighetsinitiativ. Ett fint initiativ. Å ena sidan. Å andra sidan, ytterligare ett av många tecken på att vi gett upp politiken och tar saken i egna händer enligt amerikansk charity-modell. Ett tecken på att vi accepterar att en minoritet på frivillig basis förser trasproletariat och papperslösa med mat. På samma sätt som den glada men samvetstyngda medelklassen köper sig ett litet fadderbarn eller önskar en låt för 50 kr i statliga Musikhjälpen för att förse de förtryckta med kondomer. Då slipper vi höja biståndet. Och skatten. Det är allvar. Det handlar om att kvinnor dör för att de blir gravida, om att de blir bortgifta som barn. Det är allvar. Det handlar om att det bor folk på Stockholms gator mitt i vintern. Idag ville en hemlös man låna en dusch på mitt jobb. Han var numera ansedd som emigrant då han inte haft en adress i Sverige på åtta år. Hans personnummer fanns inte längre. 2013! Var är alla 16000* personer som inte demonstrerar VARJE DAG?
Grön jul. Dumma, dumma gröna jul. Dumma, dumma stormen Ivar som ställde in tåg i mellersta Sverige. Dumma, dumma stormen Sven som ställde in tåg i Skåne. Dumma, dumma stormen Simone. Och dummast av dem alla, tyfonen Haiyan som lekte korthus med Filippinerna. Hur många dog? På mindre än två månader! Dumma regn. Vi hade snö i två dagar. Det var vackert. Allt kändes normalt. Sen smälte snön och det började regna. På mitt torg säljer de ekologiska julgranar. Förra året var ju isarna stabila. Snö är bra. Ju mindre tid jag tillbringar med den desto mer vill jag åka skidor. Nu får vi en grön jul. Idyllen dör men snöfritt nyår är säkert bra för den som uppskattar dödsförskräckande giftspridande fyrverkerier, så det går på ett ut. Gnälla? Gnälla om en grön jul? Du ska gnälla om COP19. Du ska gnälla om åtta timmar om dagen på jobbet. Du ska gnälla om dyra busskort och billig bensin. Du ska gnälla men det är också viktigt med perspektiv. En grön jul bör vara förknippat med livrädsla. För ditt liv, ditt barns liv, för hela mänskligheten.
Jag är glad att så många av mina vänner och bekanta åkte till Kärrtorp idag och att detta genererat så ofantliga mängder pepp och kampvilja. Jag hoppas detta är den första av varje kommande dag som ska vara frälsningens dag för den fallna världen. Allt är allas om vi tar det röda pillret.
* Kanske så många som 20000, enligt DN. Alternativt bojkottade 2 miljoner stockholmare manifestationen, om Mats Dagerlind får tolkningsföreträde.
Det kändes. Du hade kunnat vara där, eller så var du där. Du var nära våldet. Det akuta politiska våldet. Det var vansinne och skräck. Hur många kunde ha dött? Hur mycket hat kan finnas? Hur kan hat ta sig uttryck? Hatet var en vit rökridå i ögonhöjd. Skyddsglasögonen var den förgrymmade organisationen Revolutionära fronten som ju bara mördar och håller på. Du var tacksam.
Du kanske minns sms:et du fick dagen efter valet 2010, när det stod klart att SD röstats in i riksdagen. Den dagen då en aldrig tidigare skådad nutida stockholmsk mobilisering fick 19000 pers att masa sig till plattan för att demonstrera mot SD. Den känslan. Den fick du återuppleva idag när Stockholm reagerade på nazistvåld. När Östersund reagerade på nazistvåld. När Malmö reagerade på nazistvåld. När Helsingfors reagerade på nazistvåld. När Hamburg reagerade på nazistvåld. När New York reagerade på nazistvåld. När smällare kastats, när glasflaskor krossats och knivar stuckits. Då var det dags att reagera.
Känslan av att det faktiskt kanske ändå funkar att liksom sådär på en kant lite grann sluta upp. Samla sig. Bli en kritisk massa.
Jag är glad att känslan delades av 16000* personer idag. Jag hoppas alla minns förra mobiliseringen, den efter valet 2010. Hatet. Det är människor och det är direkt. Lätt att greppa. Och akut. Det är blod och bomber. Känslan ska kännas och den ska få bröstet att skallra. Jag är glad. Jag är glad att du vaknat efter tre års vila. Jag är glad att det här betyder att du inte kommer vila i tre år igen. Det kommer du rakt inte göra för nu vet du att det är allvar.
Jag är också orolig. Jag är orolig för att du kommer återgå till vila, förbanna nästa års valresultat, sluta upp på plattan och sen igen när nästa nazistattack sker. Jag är orolig att nazistattacker och SD i riksdagen är tillräckligt tydliga tecken i tiden för att få dig att sluta upp. Jag är orolig för att så många saker i livet misstas för att vara lika viktiga. Jag menar inte att förringa fritidsintressen och jag menar inte att alla måste göra allt alltid. Jag oroar mig för bristande perspektiv.
I kväll kollade jag på nyheterna. Först rapporterades om demonstrationen i Kärrtorp. Sedan rapporterades om resultatet av skokartongsappellen, som nu samlat in julklappar nog att fylla 75 kvadratmeter förrådsyta. Julklapparna ska delas ut till hemlösa och papperslösa. Det är ju klart de ska ha julklappar, sades det. Sedan fick meteorologen lite utrymme att rapportera om en grön jul, regn och plusgrader. Alla dessa nyheter rymmer så vansinnigt mycket hat och närsynthet.
Kärrtorp. Förra lördagen demonstrerade 2500 personer i Stockholm mot rasism. Förra söndagen demonstrerade 500 personer i Kärrtorp mot rasism. Idag demonstrerade 16000* personer i Kärrtorp mot rasism. Vi har rasister i riksdagen. I media blir de mer och mer invandringskritiska i stället. Demonstrationer mot hat. Mot förtryck och hat baserat på härkomst och utseende. Var var rapporteringen från COP19? COP19 som inrymmer absurda volymer hat. De väder och människor som äventyrar börskursen ska förtryckas. En börskurs, en ekonomisk tillväxt, ett västerländskt välstånd som överordnas nuvarande befolkningsmajoritets liv och som överordnas kommande generationers liv och som till och med överordnas den egna börskursens försörjning är hat. Det är rasism. Det är kvinnoförtryck. Det är borgarklassens diktatur. Och var är rapporteringen från nystiftade fascistoida lagar i Spanien? Du är upplyst eller så läser du detta. Kärrtorp och Spanien är samma sak.
Skokartongsappellen. Ett Facebook-initiativ som går ut på att människor, medmänniskor, medborgare, packar en kartong med förnödenheter till ekonomiskt utsatta. 2013 års Karl-Bertil Jonsson, att ta från de rika och ge till de fattiga, fast med lite mer tanke i gåvan för att undvika Bodens fästning i tändstickor-fadäser. Ett medmänsklighetsinitiativ. Ett fint initiativ. Å ena sidan. Å andra sidan, ytterligare ett av många tecken på att vi gett upp politiken och tar saken i egna händer enligt amerikansk charity-modell. Ett tecken på att vi accepterar att en minoritet på frivillig basis förser trasproletariat och papperslösa med mat. På samma sätt som den glada men samvetstyngda medelklassen köper sig ett litet fadderbarn eller önskar en låt för 50 kr i statliga Musikhjälpen för att förse de förtryckta med kondomer. Då slipper vi höja biståndet. Och skatten. Det är allvar. Det handlar om att kvinnor dör för att de blir gravida, om att de blir bortgifta som barn. Det är allvar. Det handlar om att det bor folk på Stockholms gator mitt i vintern. Idag ville en hemlös man låna en dusch på mitt jobb. Han var numera ansedd som emigrant då han inte haft en adress i Sverige på åtta år. Hans personnummer fanns inte längre. 2013! Var är alla 16000* personer som inte demonstrerar VARJE DAG?
Grön jul. Dumma, dumma gröna jul. Dumma, dumma stormen Ivar som ställde in tåg i mellersta Sverige. Dumma, dumma stormen Sven som ställde in tåg i Skåne. Dumma, dumma stormen Simone. Och dummast av dem alla, tyfonen Haiyan som lekte korthus med Filippinerna. Hur många dog? På mindre än två månader! Dumma regn. Vi hade snö i två dagar. Det var vackert. Allt kändes normalt. Sen smälte snön och det började regna. På mitt torg säljer de ekologiska julgranar. Förra året var ju isarna stabila. Snö är bra. Ju mindre tid jag tillbringar med den desto mer vill jag åka skidor. Nu får vi en grön jul. Idyllen dör men snöfritt nyår är säkert bra för den som uppskattar dödsförskräckande giftspridande fyrverkerier, så det går på ett ut. Gnälla? Gnälla om en grön jul? Du ska gnälla om COP19. Du ska gnälla om åtta timmar om dagen på jobbet. Du ska gnälla om dyra busskort och billig bensin. Du ska gnälla men det är också viktigt med perspektiv. En grön jul bör vara förknippat med livrädsla. För ditt liv, ditt barns liv, för hela mänskligheten.
Jag är glad att så många av mina vänner och bekanta åkte till Kärrtorp idag och att detta genererat så ofantliga mängder pepp och kampvilja. Jag hoppas detta är den första av varje kommande dag som ska vara frälsningens dag för den fallna världen. Allt är allas om vi tar det röda pillret.
* Kanske så många som 20000, enligt DN. Alternativt bojkottade 2 miljoner stockholmare manifestationen, om Mats Dagerlind får tolkningsföreträde.
söndag 8 december 2013
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
