Så här kunde det till exempel se ut i måndags. Den lilla detaljen att
Sunkit infaller på just måndagar är rätt speciell. Nu var det ordentligt utannonserat i de större Stockholmstidningarna den här måndagen, och det var förmodligen därför det var så väldigt mycket folk där (så
kallat DN-folk). Men annars får man väl säga att det bara är rätt folk som går ut en måndag - de som vet vad de ger sig in på, de som vet vad Sunkit handlar om. För ett par månader sen var det en artikel i DN om Sunkit, och då var det första gången som jag kom i kontakt med
fenomenet DN-folk: DN-folket är de som går ner för trappan - alldeles för sent förstås, så att de blir tvungna att stå - och ser väldigt konstiga ut, försöker känna in stämningen men fortsätter se mycket skrämda ut även fortsättningsvis. Eventuellt hinner de köpa en öl, dricka upp den, se lite mer lustiga ut och sen gå. DN-folket stannar sällan länge, och ytterst sällan till sista låten (som kanske bara är till för eliten ändå). Det festliga i måndags var att DJ Niklas Jönsson och DJ Jonte lyckades hålla kvar DN-folket cirka väldigt mycket längre än vanligt. Man kunde tro att de var värsta proffsen. Och det var de också, fast utan att ha gjort något liknande förut. Wow.
Jag hittade Emma på Sunkit också! Det var festligt det med för det hade jag aldrig kunnat räkna ut. Det bästa var att hon fattade grejen, så henne kommer man säkerligen stöta på där flera gånger. (: Sen kom ju förstås Timmy till Stockholm. Det var underbart att träffa honom, om än för bara några timmar. Hans sällskap kan göra en shitty morgonen efter till något ovärderligt. Om ändå teleportören var uppfunnen...
Så här kunde det till exempel se ut i måndags. Den lilla detaljen att Sunkit infaller på just måndagar är rätt speciell. Nu var det ordentligt utannonserat i de större Stockholmstidningarna den här måndagen, och det var förmodligen därför det var så väldigt mycket folk där (så 
kallat DN-folk). Men annars får man väl säga att det bara är rätt folk som går ut en måndag - de som vet vad de ger sig in på, de som vet vad Sunkit handlar om. För ett par månader sen var det en artikel i DN om Sunkit, och då var det första gången som jag kom i kontakt med
fenomenet DN-folk: DN-folket är de som går ner för trappan - alldeles för sent förstås, så att de blir tvungna att stå - och ser väldigt konstiga ut, försöker känna in stämningen men fortsätter se mycket skrämda ut även fortsättningsvis. Eventuellt hinner de köpa en öl, dricka upp den, se lite mer lustiga ut och sen gå. DN-folket stannar sällan länge, och ytterst sällan till sista låten (som kanske bara är till för eliten ändå). Det festliga i måndags var att DJ Niklas Jönsson och DJ Jonte lyckades hålla kvar DN-folket cirka väldigt mycket längre än vanligt. Man kunde tro att de var värsta proffsen. Och det var de också, fast utan att ha gjort något liknande förut. Wow.
Jag hittade Emma på Sunkit också! Det var festligt det med för det hade jag aldrig kunnat räkna ut. Det bästa var att hon fattade grejen, så henne kommer man säkerligen stöta på där flera gånger. (: Sen kom ju förstås Timmy till Stockholm. Det var underbart att träffa honom, om än för bara några timmar. Hans sällskap kan göra en shitty morgonen efter till något ovärderligt. Om ändå teleportören var uppfunnen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar