söndag 31 januari 2010

Så här går texten. Deep shit.

Jag måste ta mig lite tid,
lite tid att tänka över saker och ting.
Det är nog bäst jag läser mellan raderna
utifall att jag skulle behöva det när jag blir äldre.

Det här berget jag måste bestiga
känns som världen på mina axlar.
Genom molnen ser jag kärleken skina.
Det håller mig varm när livet blir kallare.

I mitt liv har det funnits hjärtesorg och smärta.
Jag vet inte om jag kan hantera det igen.
Kan inte sluta nu, jag har rest så långt
för att förändra det här ensamma livet!

Jag vill veta vad kärlek är!
Jag vill att du visar mig!
Jag vill känna vad kärlek är!
Jag vet att du kan visa mig!



Jag + Foreigner = SANT.

Älskar för övrigt att jag kan gå in så hårt för ironi att den nästan blir svår att genomskåda.

[Edit. kl 12.14] Förtydligande: Det här är världens smörigaste låt. Ironin ligger i att jag
1) väljer att ta mig an den,
2) tar mig an den lika smörigt,
3) får mitt eget alster att låta seriöst.

[Edit. kl 22.41] 4) förtydligar vad det är som är ironiskt.

Inga kommentarer: