As I live and breathe
You have killed me
You have killed me
Yes I walk around somehow
But you have killed me
You have killed me
And there is no point saying this again
there is no point saying this again
But I forgive you, I forgive you
Always I do forgive you.
Och så är det.
Det är splittrat. Vissa av skärvorna har hauntat mig sen de uppstod. De kanske kommer haunta mig hela livet.
Ungefär som brösten. Om jag inte får bröstcancer och måste operera bort dem helt. Jag vill inte ha cancer. Men jag kan tänka mig att operera bort brösten. Jag hatar dem. Jag fattar inte hur de kan göra så här mot mig. Efter det sjuka helvetet jag gick igenom för att få dem att kännas som en del av mig. But they're not. They're freaks. Jag hatar dem. Var glad att mina kläder inte sitter på dig
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
sToR KrAm SkIcKaR jAg HUrSomHeLst.
vad är problemet, liksom? sabbar de din rygg?
ja men bland annat, om man överdriver. de gör ont och är sjukt i vägen och har definitivt inte samma size som direkt efter operationen. och det suger! skulle göra om det om de erbjöd det. de där människorna med knivar.
livet är enkelt!!111 :): ): ): ) ) :)) hehehehhiihihi
ska kanske ta en öl nu. har en i skafferiet!
oj fast nu kom jag på att jag kanske ska förtydliga att låttexten och stycket om mina fellow bröst inte hänger ihop på något sätt.
hahah.. nej, det trodde jag faktiskt inte att de gjorde; hängde ihop. hoppas ölen hjälpte. men du kan väl göra om det, om du faktiskt har så pass mycket besvär? vad kostade det, senast?
jag betalade ingenting eftersom det var en medicinsk operation. så om jag ska få en ny operation måste de göra en ny bedömning liksom, om det inte möjligtvis går att reklamera. det kan gå. har inte provat än. lite jobbigt att ta tag i!
Skicka en kommentar