Först, Gula villan i Handen är kult. Måste ses för att det ska förstås. En av de fina väggarna ser ut så här:
På övervåningen hittade jag den här,
och det var lite jobbigt och lite skrattretande, för jag var där. Minns det som igår... not.
Kvällen i övrigt erbjöd några spännande saker.
Typ den här killen:
Han kallar sig för Maktone men jag kunde inte låta bli att tänka Chip-Jesus. Värsta chipmusiklegenden, tydligen, hörde jag rykten om, som nästan aldrig spelar live... Lät typ, yes, ballt.Sista bandet som spelade, Creation Sibilis, var sjukt... råa. De hade tyvärr brutalt oflyt med ljudet och hörde inte sig själva ett dugg. Men. Alltså... Jag kan inte låta bli att gilla. Men, det som fascinerande mig mest var faktiskt tanken som slog mig när jag stod och beskådade sångaren ("sångaren", han sjöng inte riktigt). Han var snaggad, hade uniform och var allmänt tysk i sin framtoning. Han rörde sig spasmiskt och galet och rått och hårt. Militäriskt. Tanken som slog mig var hmm, industrisex... En sån kille skulle ju kunna vara... öh, ja, liksom. Rak. Tydlig. Pekahelahanden. Direktiv. In ut in ut. Eins zwei drei. Jag är förvånad själv, över att det var det jag sysselsatte mina hjärnceller med när hela kroppen var bedövad av bas.
Creation Sibilis påminde mig också om den fantastiska Facebook-gruppen Riv Slussen med stil - låt Einstürzende Neubauten spela sönder skiten! Parentes.
Det absolut allra mest minnesvärda och fantastiska från kvällen var ändå den här killen:
Jävla punkare alltså. Han satt så där och sov sig igenom två tokröjiga hardcore-gig, ett högljutt chipblip-gig och ett industrivoff-gig, dvs under hela den tiden jag var där - och han hade suttit så där och sovit mycket längre än så tydligen. Och folk ramlade över honom, puttade honom, you name it. Han sov. Punk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar