måndag 31 augusti 2009

Genom glassplitter

Det är märkligt hur det funkar där uppe, på kontoret.

Idag älskar jag ju mitt liv lite grann. Har jättemycket att göra. Känns som jag har halsbränna, eller stressymtom av nåt slag i alla fall. SOM OM JAG BRYR MIG, LIKSOM! Ha! Där fick den, stressen. Känns lite som att springa i sand (dvs det går långsamt) men jag känner ändå av ett egendomligt flow. Hög på fina tankar och visioner. Känner mig ganska fri. Vill inte dö idag. Nu. Nej. Helst inte.

Fattar inte hur det funkar.

Inspirerande helg. Konstig (alltså, "konstig") mat. I min kyl. Vet inte. Inspirerad, antar jag. Ett smärre myller av fantastiska själar befolkade mina dagar. Jag fick visioner. Om en omplåstrad planet. I symbios med dem.

Nä asså, jag vet inte. Jag borde återgå till min bok i stället för att skriva på impuls utan att ha en idé om var snöret är. Kan liksom inte knyta ihop. Ville bara... skriva.

Antar att
har ingenting av värde
men min längtan är äkta

4 kommentarer:

Per sa...

Lite ungefär ganska precis sådär gick det till när jag tänkte blogga igår kväll. Gick sådär, som du märkte. Hade behov att få utlopp för ord, men det gick inte.

Isak sa...

Jag är fantastisk!

Isak sa...

Men vadå. Är halsbränna ett stressymptom? Halsis suger ju.
Hatar det värre än, typ.. skallfrakturer.

Sanna sa...

Per: Hej!

Isak: Klart du är!

Isak: Jag vet inte drog till med det, bara. Det bränner lite i halsen (OBS, nog ingen riktig halsbränna) och jag är lite stressad. Allt jag gjorde var att jobba efter formeln 1+2=3!