Mitt nya hälsosamma liv (som jag påbörjar några gånger om året) innebär bland annat att jag motionerar. Nyss var jag ute och sprang. Jag tycker egentligen illa om att springa för att det är så äckligt jobbigt, men detta innebär givetvis samtidigt att det är en väldigt effektiv träningsform för mig. Och så är den gratis.
Idag sprang jag min runda nästan en minut snabbare än i torsdags. Denna gång tänkte jag dock "nu måste jag spy" 100 % fler gånger än senast - om det nu är möjligt - jag tänkte inte ens denna tanke förra gången - nu tänkte jag den kanske fyra gånger.
Men jag vet hur jag varit de senaste gångerna jag påbörjat mitt nya hälsosamma liv. Då har jag slutat springa mitt i min runda, motiverat av tanken "men det är ju mycket bättre att jag är här nu än att jag sitter hemma, och om jag pressar mig för hårt kommer jag antingen bli sjuk eller tröttna". 100 % av dessa senaste gånger jag påbörjat mitt nya hälsosamma liv har jag också avslutat mitt nya hälsosamma liv.
Så idag, liksom rundan i torsdags och tisdags, pressade jag mig själv förbi spypauserna och ända in i kaklet. Det är fruktansvärt jobbigt och jag känner mig lite svimfärdig efteråt, men jag känner mig så jävla grym. Idag taggade jag till efter en generalisering jag såg på Facebook, typ "veganer är taniga" och jag kände att hey hallå, jag är fan inte tanig. Ska jag slå ner dig eller? Sen snörade jag på mig skorna.
och de håriga benen
Powerwalkade - trots svimfärdigheten - hemåt och laddade för lite styrketräning på balkongen (där jag för övrigt ligger nu. Fett soft!). Tänkte på hur grym jag är, inte bara för att jag tagit tag i min arma hälsa genom att börja träna igen, utan över huvud taget. Jag är liksom, bra. Tänkte att det är jävligt skönt att kunna tänka så.Tittade ner på mina steg och konstaterade att jag från mina ögon har snygga steg och ser ut att ha vältränade ben. Och det är coolt.
Jag hade världens kortaste shorts som jag tränade i. Och när jag gick där och tänkte på min soon-to-be-vältränade kropp så stannade jag helt. Och tittade på mina ben. Snygg form, från mina ögon sett.
En nästan omärkbar färgskillnad, från vinterblek högst upp på låren, till ljus ljus brun neråt. Synliga lårmuskler. Och håriga smalben. Typ, håriga som fan i jämförelse med kanske 97 % av alla kvinnor i Sverige. Jag tänkte ungefär så här:
Wow det här är min kropp. Det här är ett par människoben som sitter på en människa med fitta. De är sjukt snygga. Generellt har sådana människoben snyggare form än de människoben som sitter på en människa med kuk, generellt lite mindre håriga på låren än på ett par ben som sitter på en människa med kuk. Annars är sådana människoben som jag har, snarlika människoben som sitter på människor med kuk. Alla människoben är sjukt lika varandra. Och här har vi mina ben. Så här ser de ut.
Sen hann jag bli upprörd över ansnings-samhället som drabbar alla kvinnor innan jag återgick till självpepp och framtidshopp. Innan jag dör ska vi vara fria allihop.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar